Snö i pälsen

Idag när vi kom ut var hela marken alldeles vit och det såg jättekonstigt ut tyckte jag. Men så satte jag ner nosen i allt det vita och det var så mjukt och skönt att jag måste borra ner nosen flera gånger.

Matte skrattade och sa att det där vita hette snö och att jag skulle få busa runt i det om jag ville. Vi gick till den lilla parken där jag brukar få springa lös, men där var det alldeles fullt med barn som åkte på några kostiga saker. Dom skrattade och hade hur kul som helst, men jag fick inte springa dit och leka med dom.

Jag satte mig ner och tittade på dom jättelänge för jag ville ju faktiskt vara med. Och när jag reste på mig så var pälsen alldeles full av snö och på mina morrhår satt det små snöklumpar.

Lite senare fick jag i alla fall springa runt i allt det vita och det bara yrde om mig sa matte. Fast när jag sprang omkring så fastnade en massa vit snö under min mage, så matte hade ett sjå att få bort allt innan vi gick in.

Årets första dag

Det har varit en jättekonstig dag idag, vi sov väldigt länge både matte och jag. Jag somnade inte förrän människorna slutade smälla av alla sina raketer och jag tycker nog att det är lite konstigt att människor måste höra höga smällar för att ha roligt.

Och när vi äntligen kom ut på vår morgonpromenad så låg det massor av tomma burkar, trasiga flaskor och annat skräp på gräsplätten där jag brukar leka med mina kompisar.

Så min matte och kompisens matte gick runt där och samlade ihop skräpet innan vi fick gå dit. Och inte var det tal om att vi fick vara lösa och springa runt som vanligt inte! Min matte vill inte att jag ska få glasbitar i tassarna när jag rusar runt så vi får nog se oss om efter en annan gräsplätt att vara på. Trist tycker jag att så många människor förstör för oss hundar.

Det bästa med att det har blivit ett nytt år är att matte har lovat att vi ska börja i en hundskola snart och jag ska få träffa hundar som jag inte träffat förut, så det ska bli jättekul.

Och så har matte lovat att vi ska skriva i bloggen lite oftare för det finns faktiskt en hel massa saker som jag vill berätta för er andra. Och lovar man någon något på nyårsafton så ska man hålla det löftet, det hörde jag minsann att hon sa till sin kompis idag!

Har ingen lust att lyssna

Matte ville att jag skulle sitta fint idag, men det hade jag ingen riktig lust att göra. Ibland måste jag faktiskt protestera på mitt eget lilla vis.

Jag ville vara lös och springa runt och busa, men matte vägrade släppa loss mig. Hon sa att det var bäst att jag satt fast i kopplet ifall det skulle komma en så´n där stor smäll.

Det är klart att det har smällt väldigt mycket de senaste dagarna och matte har sagt att det kommer att smälla ännu högre snart. Och så har hon släpat runt på mig så nära alla smällare som hon bara har kunnat komma.

Vi har till och med varit i skogen nära skjutbanan för att jag ska vänja mig vid alla smällare. Och just den skogen gillar jag inget vidare eftersom jag aldrig får springa utan koppel där.

Då är det mycket bättre att vara på ängen bakom huset där vi bor, för där brukar jag träffa mina hundkompisar och busa med dem.

Trofast blick

Idag har jag fått vara med på mattes bloggsida och det är ju inte varje dag sånt händer så jag är jättestolt. Nu får jag visa den fina bilden här också och jag tycker nog att det är den bästa bilden som matte tagit hitintills. Men så satt jag väldigt stilla och fint också!

Idag har vi också varit i grisöronaffären och jag fick en hel påse med sån´t godis med mig hem och så fick jag en ny kul leksak, en lång, grön krokodil som piper när man trycker tassen på den. Så den här dagen har varit en jättebra dag för mig!

På spaning

Igår var vi ute i en ny skog, min matte och jag. Och här spanar jag in några människor som kom ut från skogen. De såg så konstiga ut, klädda i nå´t som matte kallade sylvesterhattar, stövlar och gummikläder som prasslade jättemycket. Det är klart att jag blev nyfiken och gärna ville gå fram och lukta på dom, men det fick jag inte för matte.

Kutkäldu

Här står jag alldeles bredvid vattnet som har gett namn åt platsen Kutkäldu. Matte säger att här finns ett stort hål där vattnet från sjön kommer upp i dagen och sen rinner det vidare och blir Ireån.

Här stog kvinnorna från byn och tvättade förr i tiden och dom måste ha frusit jättemycket om händerna för det här vattnet är iskallt jämt. Det är faktiskt så kallt att jag inte vill gå ner med mina tassar där.

Vid en kolmila

Har varit med matte på landet några dagar och innan vi åkte hem tog vi en tur till ett ställe som heter Kutkäldu!

Där brukar gubbarna i hembygdsföreningen elda på somrarna. Det brukar vara en stor hög som det ryker om och sen blir det kol av allt.

Nu låg det bara en massa svart kol över hela marken och vattnet var också svart. Självklart måste jag springa runt i allt det svarta och gissa hur jag såg ut efter en stund.

Det var nog tur att vi hade en lite kupé på vägen hem. Matte stoppade in mig i duschen och tvättade mig så allt det svarta försvann.

Jag var nästan torr när vi kom hem till stan och så skulle vi gå en tur och då blev jag smutsig igen, fast på ett annat sätt.

Min utsikt

Jag gillar att sitta på mattes balkong och titta ut på gatan. Speciellt när det är soliga dagar. Och jag ser nästan allt som händer där nere.

Tidigt på morgonen brukar det flyga upp stora fåglar från dammen på andra sidan gatan och då följer dem med blicken så långt jag kan se.

I huset finns det också en människa som har en vit duva och den brukar fladdra förbi minst en gång om dagen.

Annars tittar jag mest när någon människa går förbi med sin hund. Det finns både stora eller små hundar på gatan och jag gillar dom stora bäst. De små brukar skälla så förskräckligt.

Ibland går jag in och försöker säga till min matte att jag vill gå ut och hälsa på dem. Men hon verkar inte alls fatta vad jag menar!

När ska ljuset tändas

Matte har städat av på balkongen och bytt ut ljuset i lyktan som står på det lilla bordet. Det gamla hade krympt i solen sa hon. Och nu är jag väldigt nyfiken på hur det ska se ut när hon tänder ljuset.

Njuter i solen

Hej, här sitter jag i solen på mattes balkong. Och jag njuter verkligen i fulla drag när jag får sitta så här, men det syns säkert!

Mitt i lövhögen

Vi har varit på landet igen och den här gången krattade matte ihop en massa eklöv, som hon sedan satte fyr på. Hon säger att det inte är bra att lägga dem i komposten för det tar sån lång tid att få jord av dem. Jag tycker det är ganska trist när hon springer runt med krattan, så då jag tar min boll och lägger mig mitt i lövhögen.

När jag ligger där och bara tittar på henne, så brukar hon till sist släppa krattan en liten stund för att sparka boll med mig. Det är jätteroligt när alla löven bara yr omkring mig.

Fullt med pinnar

I skogen finns det gott om pinnar som man kan bära med sig, men jag gillar utmaningar så jag tar alltid dom som är stora och tunga att släpa på. Och visst ligger jag fint, det tyckte min matte också och så fick hon en bra bild.

En ny storskog

Idag var vi ute på promenad i en helt ny storskog, matte och jag. Och jag kunde faktiskt stå stilla en lång stund så matte kunde ta en kort på mig. Hon tycker ibland att jag bara rusar runt och att det är svårt att få till ett bra kort, men jag är ganska nöjd med den här bilden.

en skönhet i det gröna...

Min lilla matte säger att hon nu minsann inte orkar lyfta på och bära mig längre.

Och det kanske hon har rätt i för om man tittar på de första bilderna på min blogg var jag ju ganska liten för inte så länge sen.

Min lilla matte säger också att jag blivit en riktig långbent skönhet - vad nu det kan betyda ...

Voff på er alla glada och busiga vänner!