Här står jag alldeles bredvid vattnet som har gett namn åt platsen Kutkäldu. Matte säger att här finns ett stort hål där vattnet från sjön kommer upp i dagen och sen rinner det vidare och blir Ireån.
Här stog kvinnorna från byn och tvättade förr i tiden och dom måste ha frusit jättemycket om händerna för det här vattnet är iskallt jämt. Det är faktiskt så kallt att jag inte vill gå ner med mina tassar där.
Här stog kvinnorna från byn och tvättade förr i tiden och dom måste ha frusit jättemycket om händerna för det här vattnet är iskallt jämt. Det är faktiskt så kallt att jag inte vill gå ner med mina tassar där.
2 kommentarer:
Skoj att du också hittat en sån där underlig kolmila.
Jag brukar vara med matte vid en sån på sommaren ibland. Vattnet skulle jag omgående ha provsimmat
Vad roligt Sigge att du också har en sån där kolmila, det var ganska roligt där!
Skicka en kommentar