Har ingen lust att lyssna

Matte ville att jag skulle sitta fint idag, men det hade jag ingen riktig lust att göra. Ibland måste jag faktiskt protestera på mitt eget lilla vis.

Jag ville vara lös och springa runt och busa, men matte vägrade släppa loss mig. Hon sa att det var bäst att jag satt fast i kopplet ifall det skulle komma en så´n där stor smäll.

Det är klart att det har smällt väldigt mycket de senaste dagarna och matte har sagt att det kommer att smälla ännu högre snart. Och så har hon släpat runt på mig så nära alla smällare som hon bara har kunnat komma.

Vi har till och med varit i skogen nära skjutbanan för att jag ska vänja mig vid alla smällare. Och just den skogen gillar jag inget vidare eftersom jag aldrig får springa utan koppel där.

Då är det mycket bättre att vara på ängen bakom huset där vi bor, för där brukar jag träffa mina hundkompisar och busa med dem.

Trofast blick

Idag har jag fått vara med på mattes bloggsida och det är ju inte varje dag sånt händer så jag är jättestolt. Nu får jag visa den fina bilden här också och jag tycker nog att det är den bästa bilden som matte tagit hitintills. Men så satt jag väldigt stilla och fint också!

Idag har vi också varit i grisöronaffären och jag fick en hel påse med sån´t godis med mig hem och så fick jag en ny kul leksak, en lång, grön krokodil som piper när man trycker tassen på den. Så den här dagen har varit en jättebra dag för mig!

På spaning

Igår var vi ute i en ny skog, min matte och jag. Och här spanar jag in några människor som kom ut från skogen. De såg så konstiga ut, klädda i nå´t som matte kallade sylvesterhattar, stövlar och gummikläder som prasslade jättemycket. Det är klart att jag blev nyfiken och gärna ville gå fram och lukta på dom, men det fick jag inte för matte.

Kutkäldu

Här står jag alldeles bredvid vattnet som har gett namn åt platsen Kutkäldu. Matte säger att här finns ett stort hål där vattnet från sjön kommer upp i dagen och sen rinner det vidare och blir Ireån.

Här stog kvinnorna från byn och tvättade förr i tiden och dom måste ha frusit jättemycket om händerna för det här vattnet är iskallt jämt. Det är faktiskt så kallt att jag inte vill gå ner med mina tassar där.

Vid en kolmila

Har varit med matte på landet några dagar och innan vi åkte hem tog vi en tur till ett ställe som heter Kutkäldu!

Där brukar gubbarna i hembygdsföreningen elda på somrarna. Det brukar vara en stor hög som det ryker om och sen blir det kol av allt.

Nu låg det bara en massa svart kol över hela marken och vattnet var också svart. Självklart måste jag springa runt i allt det svarta och gissa hur jag såg ut efter en stund.

Det var nog tur att vi hade en lite kupé på vägen hem. Matte stoppade in mig i duschen och tvättade mig så allt det svarta försvann.

Jag var nästan torr när vi kom hem till stan och så skulle vi gå en tur och då blev jag smutsig igen, fast på ett annat sätt.