Jag väntar på Adam

Ojojoj, vad min matte är glömsk, hon sa att hon skulle skriva mycket mer här på bloggen, men jag tycker inte det blivit riktigt så.

Jag har i alla fall varit ute och busat med min bästa kompis Adam nästan varje dag. Vi har också gått långa promnenader med våra mattar och försökt få dom att förstå att vi måste springa lösa om vi ska busa.

Vi tränar också en hel del och jag har precis lärt mig att göra "high five". Det är jättekul, men inte så lätt att förstå om matte vill att jag ska använda vänster eller höger tass. Så ibland använder jag båda och då ramlar nästan matte omkull och skrattar åt min iver. Jag blir ju så lycklig när hon tränar sån´t här för jag får ju en massa godis då.

Adam han hoppar över parkbänkar hur lätt som helst, men det tycker jag är lite läskigt, det får räcka med det låga staketet eller stockarna som ligger i skogen.

Hoppa upp på stora stenar gör jag också när matte vill, men jag fattar inte vad jag ska kunna det för. Fast jag gör som matte säger för då får jag massor med godis!

Det finns bara ett tillfälle då jag struntar i vad matte säger och det är när vi ringt på Adams dörr och talat om att vi är på väg ut. Då sätter jag mig utanför porten och vägrar röra på mig förrän Adam kommer ut.

Ett år idag!

Idag har det varit en riktigt bra hunddag. Jag fyller jag ett år idag så matte sjöng lite för mig i morse och försökte få mig på riktigt bra humör. Jag skällde lite och matte sa att det lät som om jag sjöng en stump, men jag försökte faktiskt bara få henne att sluta sjunga så falskt.

Så ringde hunddoktorn för att berätta att alla provsvaren visade att jag är frisk igen. Och vi blev förstås väldigt glada både matte och jag, så på eftermiddagen fick jag äntligen träffa Adam igen. Vi gick vår vanliga runda med våra mattar och kunde busa en lång stund. Och så tränade vi förstås på hemläxan från hundkursen.

Nu ikväll så fick jag en ett-årstårta att titta på och så lite extra god mat i matskålen. Så nu är jag ganska trött och ska snart gå ut med matte en sista sväng innan jag kryper upp i soffan och lägger mig!

Hemma igen

Det har varit ganska rörigt hemma hos oss i snart en vecka. Först blev jag lite dålig i magen och sen blev jag riktigt hängig och så fick matte åka med mig till sjukhuset.

På sjukhuset lurade matte upp mig på en stor våg och sa att jag var duktig som stod stilla. Jag har blivit ganska tung säger matte, jag väger 25,3 kilo så det är kanske inte så konstigt att matte inte orkar lyfta upp mig längre.

Sen fick jag ta tempen, jag hade feber och då sa dom att jag skulle läggas in för att dom skulle ha koll på mig. Och så ville de att jag skulle stå på ett bord, som dom hissade upp. Matte fick hålla i mig för det var faktiskt ganska läskigt!

Så rakade dom av pälsen på ena tassen och satte dit en konstig grej med en nål. Och så fick jag ett rött bandage med tassar på för att jag inte skulle kunna ta bort den där konstiga grejen. Sen fick jag följa med en tant in i ett annat rum och matte fick åka hem utan mig.

Jag fick stanna några dagar på sjukhuset för att dom skulle ta mera prover och röntga mig. Det var inget vidare kul men dom var i alla fall snälla mot mig.

Igår fick matte komma och hämta mig och det var jätteskönt att komma hem igen. Och idag har jag legat ute på balkongen och njutit av solen. Matte passade förstås på att ta kort på mig och mitt röda bandage innan hon tog bort det. Hon sa att det inte behövdes längre.