Matte staplade ved

En av dagarna på landet skulle matte stapla upp ved och det gick jättebra, i alla fall i början. Jag fick vara med lite grann i utkanten och tyckte det var jätteroligt att ta de små vedbitarna och släpa runt med på gräsmattan.

Vedstapeln blev riktigt stor, den var rund och fin ganska länge. Matte var väldigt nöjd med resultatet, men när vi hade gått därifrån för att samla ihop alla vedträn som jag släpat ut på gräsmattan hördes ett konstigt ljud.

Matte stönade först lite grann och sen skrattade hon och sa att det var något som såg kul ut. Så hon tog fram kameran och började fotografera från flera håll. Resultatet kan du se på hennes blogg, hon kallade det för en riktig illusion.

Och eftersom jag är väldigt nyfiken så ville jag också ta en titt, fast jag fattar inte riktigt vad en illusion är.

Nu har jag flyttat på riktigt

Nu har jag flyttat in hos Frukostflingan på riktigt och jag är jättetrött efter den långa resan och allt nytt som händer runt omkring mig. Fast matte är trött hon också, men det beror nog mera på att hon inte är van vid små valpar som hela tiden ska ha mat och passning. Jag har hunnit bli lite större nu och är inte lika rultig som på första kortet. Jag har blivit hela tio veckor, jag vet att jag heter Loke och jag tror att matte vill att jag ska säga till när jag behöver gå ut. Fast det är inte så lätt alla gånger att hinna säga till i tid.

Matte och jag har i alla fall lärt känna varandra riktigt bra under ett par fina veckor på landet. Där var det lugnt och tyst, bara humlor som surrade nere i gräset, men jag har undersökt en massa spännande saker i naturen och när min matte får tid ska hon hjälpa mig att berätta mer, jag lovar.

Hej - det är jag som är Loke

Och jag ska snart flytta in hos Frukostflingan. Man kan väl säga att jag är hennes allra nyaste och hetaste kärlek.

Det känns lite läskigt just nu när dom satt mig i soffan för här får ju egentligen ingen hund vara. Men nu gjorde dom det för att ta ett kort som dom kan skicka till min nya matte.

Men innan hon får ta hem mig måste jag ha hunnit bli minst åtta veckor gammal. Och så måste hon se till att det finns bra käk, skålar och lite andra grejer så att jag kan trivas och må bra hos henne.

Hon har hälsat på hos mig två gånger nu och jag tror att jag har börjat känna igen hennes lukt och röst lite grann i alla fall.

Sist viskade hon så kärleksfullt till mig och så sa hon att jag ska få en alldeles egen blogg där jag får visa upp mig när jag har lust att posera för någon med kamera. Jag ska med andra ord bli en riktig blog-dog!